Föräldrar och idrott

Som förälder spelar man naturligtvis en avgörande roll för ens barns uppväxt. Ett viktigt sätt på vilket föräldrarna avgör barnens förutsättningar för framtiden är till exempel genom att de bestämmer vilka idrotter barnet ska utöva. Barn kan visserligen själva bli nyfikna på olika sporter när de blir äldre, men det är mycket vanligt att de helt enkelt fortsätter utöva de idrotter som deras föräldrar valde åt dem när de var små. Om man har möjlighet är det därför bra att låta barnen prova så många sporter och idrotter som möjligt när de är små, så att man som förälder kan låta dem fortsätta med de som barnen själva tycker är roligast.

Det ansvar som föräldrar har över barnens idrottsliv kan verka betungande när det beskrivs på detta sätt, men man måste självklart även se det från ett annat perspektiv, nämligen att barnen inte skulle kunna ägna sig åt någon idrott alls om de inte hade föräldrarna som stöd, till exempel genom att de skjutsar barnen till sina träningar. Det innebär ofta en rejäl uppoffring från föräldrarnas sida, eftersom livspusslet kan vara tillräckligt svårt att få ihop ändå – särskilt om man har flera barn, som alla ska till sina individuella träningar. Om man har ett barn som ska på träning, och ett annat barn som fortfarande är ett spädbarn, är utmaningarna extra många. Då är det viktigt att man har en rejäl och praktisk skötväska med alla nödvändigheter packade, så att man alltid kan slänga in den i bilen och ha allt man behöver med sig om man måste åka iväg till det ena barnets träning och ha med sig spädbarnet. Du hittar ett stort utbud av skötväskor som är både praktiska och snygga på Elodiedetails.com.

Som förälder med ett barn som idrottar är det också viktigt att tänka på hur man agerar gentemot barnet på matcher eller tävlingar, och hur man bäst stöttar sitt barn i motgång och framgång. Att vara en bra idrottsförälder betyder nämligen inte att man alltid ska pusha sitt barn framåt – ibland kan man behöva ta ett kliv bakåt och låta tränarna göra sitt jobb istället. Att till exempel stå med på träningar och ge barnen ”tips” eller på andra sätt blanda sig i har ofta motsatt effekt, och kan göra att barnen förlorar lusten att idrotta. Man ska definitivt inte driva barnet att elitsatsa, eftersom detta ofta leder till att barnen bara utövar idrotten för föräldrarnas skull. Rollen som förälder ska istället vara den av ett konstant stöd i bakgrunden och en trygg punkt. Självklart kan man som förälder engagera sig i föreningen, men man ska hålla sig utanför sitt eget barns träning. Man ska vara en trygg punkt, och barnet ska alltid känna att det är ovillkorligt älskat av sina föräldrar, oavsett hur de presterar på en tävling eller match. Om man ”agerar tränare” som förälder är risken att barnet mår mer dåligt än de skulle gjort annars efter en förlust, för att de är rädda att göra sin mamma eller pappa besviken. Ytterligare en anledning för föräldrar att hålla sig utanför barnens idrott är att barnen ska lära sig att bli självständiga, och hitta viljan att förbättra sig för sin egen skull.

Känner man ändå att det är svårt att veta vad man bör göra och inte göra som idrottsförälder finns det en sak som inte kan gå fel, och det är att prata med barnet. Så länge barnet är tillräckligt gammalt kan man alltid fråga vad barnet vill att man ska göra, och om de trivs med idrotten och tycker att det är roligt.