Idrott och skolan

Huruvida man ska ha mer idrott i skolan, har blossat upp till en het debatt den senaste tiden och forskningen är överens om att elever som utövar fysisk aktivitet varje dag, får bättre koncentrationsförmåga och avsevärt kan förbättra sina betyg. Därför har det lagts förslag om att skolan ska införa fler idrottstimmar och på så sätt öka elevernas välbefinnande.

Många studier har visat att barn och unga blir allt mer överviktiga och stillasittande och mer idrott på agendan i skolan, skulle hjälpa till att motverka detta till viss del.

Skolidrott

I USA är skolidrotten mycket stor och både gymnasieskolor och högskolor har egna lag i t.ex. fotboll eller lacrosse m.m. Är man duktig kan man även ansöka om stipendier och få sin högskoleutbildning betald. Även som svensk kan man ansöka om detta och på så sätt bli antagen på ett utländskt universitet, ofta i Amerika.

I Sverige är det dock vanligare att man utövar en idrott på fritiden, såvida inte man går på idrottsgymnasium.

Skolgymnastiken förr i tiden

För bara 50-60 år sedan hade eleverna 3-4 timmar idrott i veckan. Dessutom var det vanligare att vardagsmotionen tog upp en större andel av den fysiska aktiviteten än den gör idag. Landsbygden blomstrade på ett annat sätt och det fanns inte de buss- eller tågförbindelser som det gör idag. man var då tvungen att gå längre sträckor för att ta sig till olika platser. Bodde man på en gård ute på landet var arbete också en del av vardagen och barnen fick hjälpa till att ta in höet, rensa trädgårdslandet, plocka frukt m.m. Man rörde således på sig mer.

Det har även framkommit att vissa lärare åkte skidor med barnen flera kilometer till närmsta by som hade gymnastiksal, enbart för gymnastikens skull. Skidåkningen i sig ansågs då inte som idrott!